Knytkalaset - eftermiddagssessionen

Uppsatsdialogen – webbstöd för kommunikation mellan handledare och uppsatsskrivare

Presentatör: Peter Diedrichs

Uppsatsdialogen är ett webbaserat stöd för kommunikationen mellan uppsatsskrivare och handledare. Ett sådant verktyg för uppsatsprocessen är viktigt i det flexibla lärandet, där man bland annat strävar efter att överbrygga gränser och skillnader mellan campusmiljö och lärande på distans.
I de e-rum som skapas för handledare och uppsatsgrupp eftersträvas en komplett miljö för dialog, stöd och informationssökning.

Handledaren ska enkelt kunna organisera sitt arbete och effektivt kunna följa och stödja uppsatsskrivarens arbete. Studenten/uppsatsskrivaren ska lätt kunna nå information som är relevant för den aktuella kursen och uppsatsarbetet.
Kommunikationen med handledare sker på ett och samma ställe med en kontinuerlig dokumentation.

Uppsatsdialogen kan användas på distanskurser men också som ett komplement till handledning som sker på traditionellt sätt (fysisk träff). Verktyget är i drift sedan hösten 2005, med ett flertal handledare och uppsatsskrivare vid Högskolan i Kalmar.

Högskolan i Kalmar har även medgivits medel av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, som har stött projektet sedan planeringsstadiet, för att utveckla ett Open Sourceprojekt kring Uppsatsdialogen i syfte att göra verktyget tillgängligt och utvecklingsbart även för andra intresserade.

http://www.uppsatsdialogen.se
http://ganymede.hbv.hik.se/uppsatsdialogen_presentation.html

Flexibla lärobjekt - fördjupade kunskaper

Presentatör: Eva Edman Stålbrandt

Kan ett och samma flexibla lärobjekt fördjupa kemikunskaperna för studenter på KTH och samtidigt stödja de didaktiska lärprocesserna för lärarstuderade på Lärarhögskolan?
Det är vad vi undersöker genom att i samarbete skapa ett flexibelt digitalt lärobjekt som ska användas i Campus- och distansutbildning för kemistuderande på Kungliga Tekniska Högskolan och lärarstuderande på Lärarhögskolan i Stockholm under hösten 2006.
Med flexibelt lärobjekt menar vi en digital lärresurs på nätet som ger möjlighet till: helhet och överblick av kunskapsinnehållet, repetition, interaktion, visualisering och återanvändning i andra sammanhang. Med flexibelt lärobjekt menar vi flexibilitet när det gäller:
• ämnesinnehållets abstraktionsnivå
• ämnesinnehållets fördjupning
• ämnesinnehållets representationsformer (multimodalitet)
• ämnesdiscipliner- kemi/didaktik
• studiegång
• arbetssätt
• arbetsform
Under Knytkalaset kommer vi att demonstrera vårt digitala lärobjekt, redogöra för varför vi gör detta, redovisa hur vi har arbetat tekniskt samt visa en modell över våra didaktiska grundantaganden.

Presentationen som PDF

Flashfilm

Experimentera i BTH:s laboratorier över Internet

Presentatör: Ingvar Gustavsson

Fjärrstyrning av experimentell utrustning ger studenter och allmänhet nya möjligheter att fritt utföra experiment med avancerade instrument och upptäcka hur spännande det är att syssla med teknik. I BTH:s öppna övningslaboratorier kan man experimentera från valfri plats dygnet runt som komplement till lokala laborationer. Exempel på användare är ungdomar i gymnasieskolan, yrkesverksamma personer, som vill fortbilda sig eller studenter som föredrar att arbeta hemifrån.

I montern visar BTH ett ellära/elektronik- och signalbehandlingslaboratorium, där foton av instrumentpaneler samt kopplingsplatta och komponenter visas på datorskärmen. Denna utrustning finns i verkligheten på BTH i Ronneby. Du får möjlighet prova att experimentera genom att fjärrstyra bl.a en kretskopplingsrobot över internet. Signalbehandlingslaboratoriet erbjuder vibrationsanalysexperiment. Speciell programvara kontrollerar att de experiment Du vill göra är ofarliga innan de spänningssätts. Du behöver alltså inte vara rädd för att bränna eller på annat sätt skada något i laboratoriet.

Universitet, skolor och andra kursarrangörer inbjuds att prova laboratorierna i sina kurser med egna existerande laborationer. Studenter, som har svårt att göra sig gällande i det lokala laboratoriet under de numera korta och fåtaliga laborationstillfällena, kan experimentera hemma och lära sig handgreppen och därmed stärka sitt självförtroende. BTH:s öppna laboratorier erbjuder laborationer för gästanvändare och nås på adressen: http://distanslabserver.its.bth.se/.

Learning Objects i distansutbildning

Presentatör: Heléne Ivarsson

Inom breddmagisterprogrammet Pedagogik för IT-stödd distansutbildning som utvecklats som ett projekt vid Nätuniversitetet som utvecklats i samråd med lärosäterna Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Högskolan i Kristianstad samt Blekinge tekniska högskola arbetar vi med att utveckla bla olika typer av lärobjekt.

Det kan vara allt från att studenterna själva får utveckla förslag på lärobjekt i form av olika media, till att kritiskt granska och reflektera över lärobjekt utvecklade av andra aktörer som UR och det egna lärosätet. Det är också av stor vikt att lärobjekt inte begränsas till studenter eller externa aktörer utan att även lärare i kurser gör försök med olika typer av tekniker tex att kommentera inlämningsuppgifter med stöd av inspelat tal istället för text. Det leder många gånger till friare möjligheter till uttryck och förklaringar än om inlämningsuppgifter ska kommenteras skriftligt.

Den experimenterande delen i den pedagogiska utbildningen leder till insikt om olika tekniker och verktygs användbarhet och att man som pedagog är uppdaterad kring de möjligheter som står till buds.

Från Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad har skickats in bidrag till knytkalaset under samma breddmagisterprojekt vid Nätuniveersitet som detta bidrag tillhör.

IKT, lärande och pedagogiskt arbete

Presentatör: Ulla Karlsson

Presentation av magisterprogram med ämnesbredd (40 poäng). UKL -institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Magisterprogrammet avser att ge olika yrkesgrupper en professionsutbildning på akademisk nivå med inriktning mot IT, lärande och pedagogiskt arbete.

Målgruppen är yrkesverksamma med IT-pedagiska arbestuppgifter. Vi har sedan ht 2002 haft närmare 1400 studerande som examinerats på våra fristående kurser och på magisterprogrammet.

Kursinnehållet är indelat i två spår: deltagarnas yrkesverksamhet och IT roll i densamma, och pedagogisk/didkatisk teori rörande kommunikation och lärande.

Obligatoriska kurser:
• Skrivandets roll i lärandeprocessen, 5 poäng
• IT, lärande och pedagogiskt arbete, 5 p
• IKT- pedagogiska perspektiv på vetenskaplig teori och metod, 5 p
• Examensarbete, 10 p

Valbara kurser:
• Den digitala portföljen, 5 p
• IT och verksamhetsutveckling. Om ledarroll, lärmiljö och organisationsprocesser, 5 p
• IT och handledarskapet och det lärande samtalet, 5 p
• IT, ämnesdidaktik och lärande 5 p.

Deltagarna har ömsesidig tillgång till varandras kommunikation, dokumentation och lärande i form av text, bild, ljud och multimediala presentationer. Våra utvärderingar visar att öppenheten i distansarbetet och samlärandet i studiegrupperna varit mycket uppskattade inslag i kursarbetet.

Välkommen ta del av mer information om distansutbildningar med mycket god genomströmning.

Presentationen som PDF

Internetbaserad grundkurs i terminologi

Presentatör: Christine Lalander

Den kurs som vi vill presentera är en ’Internetbaserad grundkurs i terminologi’ som vänder sig till yrkesverksamma personer som i sitt arbete sysslar med språk och terminologi. Vi samarbetar med Terminologicentrum – TNC. Vi erbjuder kursen på distans för att ge fler personer både i Sverige och utomlands möjlighet att förkovra sig inom ämnet terminologi ”på svenska”.

Som kursplattform använder vi FirstClass. På Knytklalaset kommer vi att visa exempel på lektioner och olika metoder för redovisning av uppgifter, både i grupp och enskilt. Vi kommer också att demonstrera helt nya digitala läromedel för nätbaserad undervisning i terminologi, som producerats av lärarna på kursen. Vi ska också visa hur vi utnyttjar externa hjälpmedel, t.ex. terminologiska databaser.

Att genomföra en distanskurs har medfört att vi börjat diskutera vad som är nytt i jämförelse med våra campuskurser. Hur ser kursplanen ut jämfört med campuskurser? Hur detaljerade studieanvisningar behöver man skriva? Hur fria respektive styrda är kursdeltagarna? Är studenterna mer eller mindre aktiva i denna kurs? Är bortfallet större än på campuskurser? Vad händer med lärarrollen? Är det mera tidskrävande att undervisa på distanskurser än på campuskurser? Kostar det mer eller mindre för utbildningsanordnaren? Har vi lyckats rekrytera studenter utanför universitetets närområde?

Attraktiv och god lärandemiljö i distanskurser
- med hjälp av integrerade narrativa nätmoduler

Presentatör: Lotty Larsson & Maria Hedberg

Vi kommer att presentera ett antal nätbaserade moduler som utvecklats med syftet att överbrygga distansen för sociologistudenter som aldrig besöker sin institution, träffar medstudenter, personal eller vistas i den akademiska miljön. Modulerna innehåller narrativa videosekvenser där studenter t ex kan promenera på universitetsområdet, besöka institutionen och ha sin första kontakt med lärare som berättar om sin bakgrund och sitt intresse för sociologi. Studenterna kan också möta studievägledare och övrig kursadministratörer i en integrerad FAQ. Dessutom erbjuds de en introduktionsföreläsning av en av institutionens professorer.

Projektet är ett pågående utvecklingsprojekt vid Sociologiska institiutionen och CED: Centre for Educational Development vid Lunds universitet. Det syftar till att vidareutveckla den virtuella lärandemiljön genom att levandegöra den akademiska miljön, aktörerna, ämnet och läraktiviteterna.

Utgångspunkt för utvecklingsarbetet är den forskning [se ref.lista] som visar att, vid sidan av själva arbetet i kursen, har studenternas upplevelser av tillhörighet och delaktighet i vidare bemärkelse stor inverkan på deras lärande och studieframgång.

Projektet utvärderas av lärare och studenter och de preliminära utvärderingsresultaten presenteras på Knytkalaset.

Presentationen som PDF

From Rote Learning to Deep Learning in Thailand

Presentatör: Watcharawalee Lertlum

Rote learning is learning technique which repetition or memorization which avoids grasping the inner complexities and inferences of the subject matter that is being learned and instead focuses on memorizing the material. Nevertheless, to reach a deeper understanding of the subject matter and create new knowledge, it takes precedence over repetition or memorization.

Most of Thai students have been sketched as docile, compliant, and favoring rote learning. In contrast, Scandinavian students are as independent, favouring intense and conceptual as deep learning.

Web-based Learning (WBL) is effective tool that can support students to learn and improve their deep thinking ability.

To make WBL suitable to Thai students, we believe that not only the good architecture design as current WBL system, LUVIT for example, but educator has to look at factors that can motivate and improve student satisfaction, access, and web site interactivity. Thus, we propose the LUVIT-Thai framework based on LUVIT system. This is the way to transform current NetLearning practice to new form.

Incidentally, we will present current NetLearning in Thailand. It can serve as a resource for decision-making about NetLearnig (Focus on those who are especially interest in NetLearning for student in developing country like Thailand).

Nätbaserad magisterutbildning i samverkan med UR

Presentatör: Inger Ljunggren & Bodil Zacharoff

Magisterutbildning i folkhälsovetenskap med ämnesbredd genomförs i samarbete mellan tre lärosäten och utbildningsradion, UR. Genom samarbetet utnyttjas kompetensen vid olika de olika lärosätena. Samverkan mellan lärosäten och UR har varit stimulerande och berikande.

Målet för utbildningen är att ge kunskaper och en vetenskaplig grund för folkhälsoarbete inom olika samhällssektorer. Kurserna genomförs som helt nätbaserade halvtidsstudier.

De Pedagogisk utmaningarna med att genomföra kurserna som helt nätbaserad utbildning har varit
- att skapa nya pedagogiska alternativ och utnyttja olika informationssystem som hjälpmedel i lärandet
- att stimulera till aktivitet inom lärplattformen och utnyttja de olika erfarenheter och kunskaper som studenterna har
- att skapa det klassrum som lärplattformen skall motsvara
- att utarbeta examinationer för ett bra lärande

Studieformen underlättar för dem som bor långt från studieorten eller som har åtaganden som gör att de inte kan delta i campusstudier. Flera studenter har uttalat att de utan denna möjlighet till nätbaserad utbildning inte hade kunnat delta i kurserna.

Projektgrupp:
Göran Fahlén Mittuniversitetet
Inger Ljunggren Blekinge Tekniska Högskola
Bodil Zacharoff Högskolan i Gävle

Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning, SNH, har bidragit med delfinansiering för planeringen av kurserna. Mittuniversitetet ansvarar för projektledning.

Presentationen som PDF

Matriks - lärresurser och erfarenhetstorg för matematik

Presentatör: Ambjörn Naeve

Matriksprojektet avser att skapa ett nationellt tillgängligt, sökbart, icke-auktoritärt nätverk för lärresurser i matematik på högskolenivå i syfte att stimulera pedagogisk samverkan lärare emellan kring utveckling och utbyte av sådana resurser.

Genom att utgå från det fritt tillgängliga och öppet dokumenterade elektroniska portföljsystemet Confolio (www.confolio.org), vilket bygger på semantisk webb teknik (www.w3c.org/sw) och har ett skalbart system för ”åsiktspublikation”, kan vi snabbt komma igång med att utbyta och publicera erfarenheter av användningen av matematiska lärresurser.

Under projektet arbetar vi även med att anpassa Confoliosystemet så att det kan söka direkt mot bilioteksinformation via LIBRIS.

Projektet löper under Jan-Aug 2006, och sex olika lärosäten deltar med en lärare vardera (arvoderad på 20%). Lärarna träffas virtuellt en gång per vecka, och hjälps åt att finna lämpligt utgångsmaterial och utveckla det vidare för den egna undervisningen.

Efter projektet avser vi att gå vidare och söka medel för att dels kunna utvidga prototypen till att omfatta ett större antal högskolelärare, dels att kunna utsträcka lärresursnätverket och erfarenhetstorget till gymnasiet och så småningom till grundskolan. Dessutom kommer studenter att engageras direkt i ”lärobjektsdiskursen” för att fånga upp deras idéer, åsikter och erfarenheter. Detta gäller även lärarutbildningarna, och speciellt Civilingenjör/lärar-programmet på KTH.

Webbplats:
http://kmr.nada.kth.se/wiki/Matriks/Matriks

Kompetenskluster för virtuella referenstjänster

Presentatör: Ulf-Göran Nilsson & Magnus Ilvered

Genom modeller för samverkan mellan nationella och internationella tjänster och upprättandet av kompetensprofiler skapas nya utvecklingsmöjligheter för virtuella referenstjänster.

Presentationen som PDF

Interaktivt stöd för kursutveckling

Presentatör: Roger Pettersson

På knytkalaset kommer SLU med flera universitet att presentera ett nytt Nätuniversitetsprojekt som rör ett webbaserad nationellt kvalitetsstöd för högskolornas pedagogiska Bolognaarbete. Det delvis interaktiva stödet bygger konceptuellt på ideerna kring ”Constructive Alignment” där Lärandemål (Learning outcomes), läraktiviteter och examination måste hänga ihop på ett strukturerat sätt.

Webbportal för ”gränslöst lärande” i fysik

Presentatör: Oleg Popov

Fysik är långt ifrån ett populärt ämne hos dagens ungdom. Ändå är det ett mycket viktigt studie- och forskningsfält i vårt moderna och kunskapsbaserade samhälle. Det har blivit såväl ett politiskt mål som en utmaning för skolor och universitet att öka intresset för fysikämnet. Vid lärarutbildningen i Umeå har vi antagit utmaningen genom att utveckla ett “utomhusfysik” projekt.

I första hand har projektet koncentrerats på att utforma och utveckla den flerspråkiga webbportalen (http://outdoorphysics.educ.umu.se) till en resurs och databas för studenternas nuvarande och framtida utomhusaktiviteter. Studenter har deltagit i utvecklandet av hemsidans innehåll, vilket ger dem en känsla av ägandeskap och uppmuntrar dem till att använda webbsidan i skolorna.

Presentationen argumenterar för att internetbaserat stöd kan främja studenternas egna undersökningar i naturliga omgivningar och stimulera dem till att konstruera egna frågeställningar. De blivande lärarna arbetar med fysikaktiviteter utomhus på olika sätt och vid olika tillfällen, som t ex i kurser med naturvetenskaplig inriktning, VFU, distansutbildning, examinationsarbeten och magisterkurser. Studenter och lärare utanför Sverige har börjat använda webbportalen för utomhusfysik inom samarbetsprojekt med EU och Ryssland. Arbetet med den flerspråkiga webbportalen öppnar nya möjligheter för ett lärande som sträcker sig utanför klassrum, universitetscampus och landsgränser.

Presentationen som PDF

Learning Net - ny webbtidning om nätbaserat lärande

Presentatör: Elisabeth Saalman

Learning Net är en mötesplats på nätet för högskolelärare och andra med intresse för nätbaserad utbildning. Learning Net är en interaktiv webbtidning, ett levande forum på nätet, som interagerar med omvärlden och där allehanda frågor, erfarenheter och idéer kring nätbaserad utbildning och nätbaserat lärande kan lyftas fram och diskuteras.

LearningNet kommer att ge information om vilka resurser för nätlärande som finns att tillgå i Sverige och i övriga nordiska länder. LearningNet vill lyfta fram hur lärare idag arbetar med nätbaserad utbildning på våra lärosäten i Sverige och norden.

Syftet med Learning Net är att kunna utbyta erfarenheter på ett enkelt sätt och via kortfattade artiklar och referat och notiser om händelser få en överblick över vad som händer inom området närbaserad utbildning och lärande. Webbtidningen bygger på att lärare och andra intresserade själva skriver eller tipsar om intressanta artiklar och företeelser samt om intressant forskning inom området.

Learning Net har en redaktion sammansatt av personer från flera lärosäten; Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Högskolan på Gotland, Högskolan i Kalmar och Umeå universitet. Redaktionen arbetar för att LearningNet ska få rollen som ett virtuellt knytkalas kring den nätbaserade utbildningens möjligheter!

Webbadress: www.learningnet.se

NordFlex – samarbete kring lärobjekt i virtuella möten

Presentatör: Erica Sahlin

De nordiska systerorganisationerna inom distansutbildning SVERD, FADE, NFF och FLUID arbetar sedan flera år tillsammans med motsvarande organisationer i Estland, Lettland och Litauen för att stärka de speciella särdragen i nordisk/baltisk distansutbildning.

Genom tidiga erfarenheter av virtuella konferenser har partnerskapet dragit slutsatsen att denna metodik behöver utvecklas ytterligare för att vinna allmän användning.

Nätverket som nu utökats med Iceland Telecom vill man genom samarbetet visa på hur den nordiska särarten inom distansutbildning kan vidareutvecklas och genom användning av nya medier.
Vi har fått pengar från NordPlus Voxen och medel från Nordisk forening för datastött laering (NFDL). Det nygamla nätverket har fått arbetsnamnet NordFlex och har förbundit sig att genomföra fyra virtuella konferenser på temata som gemensam nordisk databas for lärobjekt.

I höstas inbjöd NordFlex till en första nätkonferens.
I vår genomför vi en andra konferensomgång v 17. Temat är:
Learning objects – status in the Nordic and Baltic countries

Vi kommer att ge smakprov på hur vi arbetat och inbjuda publiken till att delta i samtal med nordisk-baltiska kollegor via nätet. Vi kommer att berätta om vad vi är stolta över och om våra misstag! Dessutom kommer BOLDIC AWARD 2006 att förhandsannonseras!

Danspedagogutbildning på distans 40p

Presentatör: Anna Karin Ståhle

Danshögskolan har som ett projekt inom Nätuniversitetet utarbetat en distansutbildning i danspedagogik, 40 poäng. Utbildningen vänder sig till inom dansområdet yrkesverksamma eller tidigare yrkesverksamma, till dem som vill komplettera tidigare dansutbildning och till dem med särskilda förkunskaper.

Utbildningen ger allmänpedagogiska verktyg för dansundervisning och består av kurser i dansdidaktik, anatomi, komposition och danshistoria med dansanalys samt verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen fokuserar på att medvetandegöra studenten om sin kunskapssyn och eget och andras lärande.

I utarbetandet av kursen har särskild vikt lagts vid enkla tekniska lösningar. Vi har också valt asynkron kommunikation för den nätbaserade undervisningen för att ge studenterna så flexibla studietider som möjligt. I studierna är den rörliga bilden ett nödvändigt inslag. Studenterna kommer att få spela in övningar, kompositioner och undervisningssituationer och skicka in för diskussion. På Knytkalaset visas upplägget av utbildningen, en dvd om danspedagogik samt exempel på uppgifter som studenterna ska lösa.

Antagning till kursen sker för första gången hösten 2006.

Presentationen som PDF

Flexibelt lärande i hematologi med hjälp av IT

Presentatör: Susanne Widell

Hematologiska sjukdomars diagnos, behandling och prognos baserar sig idag på blod- och benmärgscellers utseende (morfologi) i kombination med avancerad analysteknik (ex genetisk och immunologisk). Personer som utför och tolkar dessa analyser måste inneha en god kunskap i morfologi – en kunskap som på sikt riskerar att gå förlorad. Biomedicinska analytiker vid kliniska laboratorier och i patientnära analysverksamhet har fått legitimation 2006 och utför ofta denna diagnostik med skiftande kunskaper. Utbildning i hematologi sker idag med traditionella föreläsningar, litteratur samt ett begränsat material av insamlade preparat för praktisk undervisning i mikroskop. Materialet blir snabbt slitet och svårt att ersätta. Idag utförs utbildningen på traditionellt sätt via teoretisk inlärning och mikroskopi av blod- och benmärgsutstryk. För vidmakthållande av denna kompetens avses att utveckla ett pedagogiskt nätbaserat instrument för utbildning inom hematologisk diagnostik. Projektet utgör ett kunskapsbaserat beslutssystem med möjlighet till distansundervisning liksom till konsultation mellan personer som utför denna diagnostik inom hälso- och sjukvård. Kvalitén på hematologiundervisningen förväntas höjas oberoende av enskilda universitets kursplaner, lärares kompetens och kunskaper i ämnet eller tillgång på kursmaterial. Vårt nätbaserade lärande i hematologi utvärderas vid biomedicinska analytiker programmet vid Högskolan i Kalmar men även på sikt av andra studenter inom medicinsk och biomedicinsk grundutbildning.

Podcasting i Lärarutbildningen

Presentatör: Peter Vinnervik & Krister Lindwall

Genom att göra ljud- eller videomaterial prenumererbart med hjälp av RSS skapas en podsändning. På detta sätt kan kursmaterial distribueras och studenter utrustade med mobila mediespelare kan bära med sig materialet. Studenter ges därmed möjlighet att med bild och/eller ljud ta del av kursmaterial i lugn och ro och så många gånger som individen själv väljer eller behöver. Tekniken tillåter också att elever med särskilda behov, t ex läs- och skrivsvårigheter, ges möjlighet att utrycka sig och förmedla sina tankar och alster.

Vid institutionen för interaktiva medier och lärande (IML) vid Lärarutbildningen, Umeå universitet, används podsändningar och såväl föreläsningar som uppgiftsredovisningar hanteras på detta sätt.

Pilotprojektet "Podsändningar i Lärarutbildningen" genomförs vårterminen 2006 och har för avsikt att utveckla arbetssättet både ur metodiskt och didaktiskt perspektiv. Projektet sker i samarbete med institutionen för estetiska ämnen.

Resultat:
Större delen av studenterna i avslutade kurser har övervägande varit positiva till arbetsmetoden.

Slutsats:
Vår bedömning är att arbetssättet ökar flexibiliteten i elevens/studentens studier, både med avseende på tid och rum, men även avseende på den enskildes lärstil.

URL:
http://www.educ.umu.se/poducation

Demonstration:
Vid knytkalaset kommer verksamheten att visas upp och besökaren ges också möjlighet att själv skapa och publicera en podsändning.

Stora Sökguiden - en interaktiv kurs i hur man söker, värderar och bearbetar information

Presentatör: Eva Norling & Anne-Marie Pettersson

Stora Sökguiden är till för dej som vill utveckla din förmåga att hantera information på ett effektivt sätt.
Det är en interaktiv kurs i hur man söker, värderar och bearbetar information. Den är särskilt bra inför uppsatsskrivande.

Stora Sökguiden fungerar -
• som en sökguide med genvägar till praktiska söktips och fördjupad information
• som en självstudiekurs i informationssökning med lärobjekt
• som en poänggivande kurs i informationssökning
• som ett lektionsverktyg för bibliotekarier och lärare

Stora Sökguiden är betydligt mer omfattande än Lilla Sökguiden som tidigare framställts vid biblioteket och avsikten är att den ska vara flexibel och behovsstyrd. För att uppnå detta har utvecklingen av den skett i nära samråd med biblioteksanvändarna genom enkäter, intervjuer, observationer och samtal om vad man önskar sig av en sökguide och hur man lär sig saker.
Det traditionella textbaserade inlärningssättet är kompletterat med lärobjekt där man lär sig genom att testa själv, se hur andra gör, göra jämförelser, lösa problem och så vidare. Medieinslagen ska tillföra ämnet ytterligare en dimension.

Prova själv: http://stora-sok.bth.se/

Att organisera och skapa förutsättningar för utveckling av Flexibelt lärande

Presentatör: Åsa Lindström

LÄRARGRUPP FICK FART PÅ DISTANSUTBILDNINGEN

Bilda en grupp och stöd varandra i utvecklingen av nya sätt att utbilda på distans.Det menar lärarna i Distansgruppen vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Två arbetsveckor per lärare avsattes för arbete i Distansgruppen. Nya e-mötesverktyg, en gemensam hemsida för distansstudenter och tydliga rutiner för lärarnas samarbete med kommunernas lärcentra är några resultat av gruppens arbete.

Utveckling och implementering av LMS - Arbetsintegrerat lärande i Västra Götalandsregionen

Presentatör: Monica Hattinger

Projektet handlar om att utveckla och införa ett gemensamt IKT-stöd för kompetensutveckling inom Västra Götalandsregionen (VGR). VGR består av 49 000 anställda i 49 kommuner, främst inom vården. Med tillgång till utbildning i flexibel och nätbaserad form ökar möjligheterna till effektivare kompetensutveckling integrerat på arbetsplatsen. Syftet med projektet är att utveckla ett gemensamt portalsystem för lärande utifrån befintlig IT-infrastruktur och system.

Projektet har pågått under 2005 med fortsättning 2006. Bakgrunden är att man inom de olika verksamheterna inom VGR har olika lösningar för kompetensutveckling som ofta blir suboptimerade. Behovet av IKT-stöd har utkristalliserat sig på ett antal platser. I ett tidigt skede etablerades det kontakt med Högskolan Väst som ingått i projektet som kompetensstöd.

Under sessionen presenteras:
Problem och möjligheter med införande av LMS i en stor region med en komplex IT-infrastruktur.

Hur ett portalsystem kan utvecklas utifrån befintliga verktyg som webbpubliceringsverktyr mm. Demonstration och beskrivning av en prototyp för VGR.

LMS, vad är det? Beskrivning av kursadministration, kursverktyg samt kursdistribution.

Hur skall man på ett användarvänligt sätt beskriva den verktygslåda som krävs för att producera digitalt läromaterial?

Demonstration av ett Proaktivt lexikon, kompetensutveckling för utländska läkare

Referensadresser: www.legitimation.nu, www.vgregion.se

13 lärare berättar:
- Så här möter vi våra studenter på nätet

Presentatör: Annika Sällström

Möt lärare som alla har erfarenhet av att använda olika mötesverktyg i sin undervisning. I intervjuform berättar de om olika typer av e-möten, t ex laborationer, gruppdiskussioner och muntlig handledning på distans. Intervjuerna är genomförda inom förstudien Best-practice nätbaserade möten av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet samt högskolan i Trollhättan-Uddevalla på uppdrag av Sveriges Nätuniversitet i samarbete med SUNET .

http://www.meetings.sunet.se
http://www.myndigheten.netuniversity.se/page/1168/bestpractise-natbaserademoten.htm