Knytkalaset - förmiddagssessionen

UniNet - den virtuella bron över Kvarken

Presentatör: Per Andersson

Genom projektet UniNet, United Network for Educational Technology, förenar Kvarkenregionens universitet sina krafter för att förverkliga en virtuell bro mellan lärosätena. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet etablerar ett nätverk tillsammans med Vasa universitet, Svenska Handelshögskolan och Åbo akademi i Vasa samt Chydenius-institutet i Karleby.

Syftet är att sammankoppla kompetenserna inom IT och lärande på bägge sidor om Kvarken. Projektets målsättning är att skapa en bestående gränsöverskridande resurs som stödjer lärare och studenter i nätverksbaserad undervisning och studier. UniNet skall också ha nära kontakt med forskning och utveckling inom området IT och lärande och erbjuda sig som testplattform för nya metoder och tekniker. Projektet har pågått sedan 2004 och slutförs i nuvarande form 2006.

Presentationen som PDF

Samarbete mellan olika skolformer - ett sätt att nå målgrupper som traditionellt inte söker sig till universitet och högskolor

Presentatör: Mari Asplund

I ämnet Fritidsvetenskap som bedrivs inom Luleå Tekniska Universitet sker ett samarbete med ett antal folkhögskolor med Fritidsledarutbildning i landet. Lärarna på folkhögskolorna har fått egen kompetensutveckling och läst kursen innan studenterna söker den. Folkhögskolestudenterna har därigenom både stöd av sina egna folkhögskolelärare likväl som av universitetslärarna. Genom detta unika samarbete ser vi att en lärandemiljö utvecklas och att en så kallad lärandeloop uppstår, dvs. ett slags förstärkt lärande genom att frågor behandlas på olika sätt i kursen. Samarbetet har varit motivationshöjande för samtliga inblandade och stämmer väl in på statens intentioner om att professionalisera fritidsledarutbildningen. Resultatet visar att studenter som annars inte skulle söka sig till utbildningar vid universitet och högskola genom detta samarbete dels klarat Fritidsvetenskap A 20 p och därefter i vissa fall sökt kursen Fritidsvetenskap B.
Genom ett noggrant och medvetet val av examinationsform skapar vi delaktighet och interaktion i kursen. Vi kommer här att visa våra samarbetspartners, plattformen Fronter och de kursupplägg och innehåll som vi har

PEDITOP: Webbaserad vidareutbildning i barnmedicin för läkare och sjuksköterskor

Presentatör: Inge Axelsson

PEDITOP-utbildningen är webbaserad och kompletteras med seminarier. Flertalet kapitel finns på engelska, ungerska och svenska. Kapitel om kommunikationsträning för barnläkare och huvudvärk hos barn har utarbetats i Ungern. Kapitel om evidensbaserad barnmedicin, luftvägsinfektioner hos barn, litteratursökning, barnmedicinska nyheter och fallbeskrivningar har utarbetats i Sverige. Kapitlen består av text, bilder, frågor för självkontroll och, i vissa fall, animationer. Kapitlen har testats i Sverige och Ungern och har blivit väl mottagna men vissa förbättringar och tillägg ska göras.

Jag (I.Ax.) håller gärna seminarier om evidensbaserad medicin (mot reseersättning, i övrigt finansierat av anslag). PowerPoint-presentationer från seminarier och föreläsningar finns på hemsidan och får användas fritt.

Webbadress: www.peditop.com. Godkänd av HON code och IPULS (certifierad som utbildning inom landsting). Icke kommersiell.

Utveckling av modeller för nationell samverkan om nätburna specialistsjuksköterskeprogram

Presentatör: Lisbeth Domfors

Hur kan samverkan ske respektive hur kan olika hinder överbryggas avseende organisation, innehåll, pedagogik/didaktik och teknik?

Två projekt som genomförs under 2006 skall ge svar på frågorna. Projekten är ”NätSpeS – en nationell modell för samverkan” som berör inriktningen ”Vård av äldre” och ”NaPO, Nationell samverkan av nätbaserade specialistsjuksköterskeprogram inom Psykiatrisk vård och Akutsjukvård inriktning operationssjukvård”.

Förväntade effekter:
- ett ökat antal specialistutbildade sjuksköterskor bidrar till förbättrad vårdkvalitet
- tillgängligheten till utbildning ökar för inriktningar som haft få sökande
- flera studenter per kurs ger bättre ekonomi, vilket i sin tur påverkar utbildningens kvalitet
- pedagogisk utveckling vid lärosätena, främst för nätburen utbildning men också positiva bieffekter för traditionell utbildning
- spetskunskaper vid ett lärosäte kan göras tillgängliga nationellt
- effektivare användning av kvalitativt värdefulla platser för verksamhetsförlagd utbildning
- nationell fördelning av erfarenheter rörande samverkan mellan lärosäten och institutioner.

Presentationen som PDF (del1)


Presentationen som PDF (del 2)

Kunskapsutbyte för elektroniskt lär@nde

Presentatör: Cecilia Gardsten

För att samordna, engagera och för att skapa förutsättningar för kunskapsutbyte finns Nätverksgruppen vid Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad. Nätverksgruppens uppgift är att driva utvecklingen och samordna IT-stödda distanskurser ur olika aspekter. I gruppen deltar lärare och administrativ personal eftersom det löpande uppstår olika frågeställningar. Personer med olika funktioner bidrar till IT-stödd undervisning och därför krävs det samordning och kunskapsutbyte mellan olika personer och funktioner. Gruppens medlemmar styr till stor del vilket innehåll det ska bli vid de olika mötena. Det kan till exempel handla om metodik, utbildningsplattform, förutsättningar för annonsering och registrering i Ladok. Nätverksgruppen har vid några tillfällen haft olika teman på innehållet med personer från andra enheter vid högskolan och då bjudit in andra deltagare än de som ingår i gruppen. Sedan 2001 har kurser på B-, C- och D-nivå bedrivits vid Institutionen för hälsovetenskaper och en av dessa kurser är på engelska med internationell antagning. Under hösten 2005 startades ett breddmagister program gemensamt med andra lärosäten. IT-stödd uppdragsutbildning har bedrivits sedan ett år tillbaka och fler uppdragsbildningar planeras. Olika utvecklingsmöjligheter för gruppen kan vara att bjuda in studenter, utöka samarbetet med andra institutioner, utöka samarbetet med andra lärosäten och med kommunernas lärcentrum.

Röda tråden - ett samarbete inom SNH

Presentatör: Christina Hansson

SNH-Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning är ett samarbetsorgan som utvecklar nätbaserade utbildningar inom IT-området, vård och ekonomi. Önskemål har framkommit om en tydligare struktur i kurserna inom IT-området. Kurserna skulle bla. ha en starkare koppling till varandra och svårighetsgraden i kurserna skulle stegras gradvis. Ett annat önskemål var att det skulle finnas möjligheter att byta mellan spåren och tillgodoräkna sig kunskaperna i respektive spår.

Begreppet ”Röda tråden” utvecklades. Tre spår utkristalliserades; webbspåret, programmeringsspåret och informationssäkerhet.

Under 2005 hade vi ett intensivt samarbete, i första hand, via Marratech där vi diskuterade kursplaner och genomförande.

Att samarbeta i kursutveckling har vi funnit vara givande ur flera aspekter. En viktig aspekt är att deltagarna i grupperna har bidragit med olika erfarenheter och kunskap både utifrån personlig synvinkel men också utifrån lärosätes. Vi har haft möjlighet att dela erfarenheter som vi tror har påverkat kurserna på ett positivt sätt både kvalitativt och innehållsmässigt. En nackdel är att det krävs mer tid för kursutveckling än om utvecklingen skulle ha skett på ett lärosäte, å andra sidan tror vi att fördelarna överväger nackdelarna och kan försvara något ökande utvecklingskostnader.

Vi kommer att prata om röda tråden som koncept samt visa exempel på konkreta resultat från samarbetet

Simulering som verktyg i lärprocessen

Presentatör: Eva Johannesson

Demonstrationen kommer att lyfta fram det pedagogiska värdet av simulering i lärprocessen. Som exempel presenteras en studie om nyttan av simuleringsverktyget CathSim i färdighetsträning av venkateterisering.

Femtiosex sjuksköterskestudenter i termin 3 vid Hälsouniversitetet deltog i studien. Samtliga studenter använde plastarmar i färdighetsträningen. Experimentgruppen använde dessutom CathSim. Som utvärderingsinstrument utformades ett portfoliodokument och tre enkäter.

Det preliminära resultatet visar att
· CathSim är ett relativt bra hjälpmedel i färdighetsträningen
· CathSim ger en tydlig bild av anatomin, vilket upplevs positivt i lärandet
· studenterna har god nytta av direkt återkoppling i programmet
· de flesta studenterna anser det nödvändigt med handledning vid CathSim-träningen
· CathSim simulerar venkateterisering mycket bra
· 90 % av studenterna anser att de har stor nytta av CathSim i lärandet

Den preliminära slutsatsen är att studenterna
· uppskattar patientsituationerna
· uppskattar den direkta återkopplingen i simuleringsprogrammet
· får en bättre förståelse för anatomin
· saknar en arm att hålla i och att sätta venkateter på
· saknar den verkliga personen/patienten att tala med

Simuleringsprogrammet CathSim kan ha ett användbart pedagogiskt värde som komplement till plastarm och patient i färdighetsträningen av venkateterisering.

Webbadress:
http://www.hu.liu.se

Presentationen som PDF

Flexibel vägledning – att använda ny teknik

Presentatör: Peter Knutsson & Anders Eklann

Projektet Flexibel vägledning startade hösten 2003. Avsikten och bakgrunden till projektet var:
· att få studievägledare vid universitet/högskolor att pröva på att använda ”ny” teknik i sitt arbete och
· att skapa och utveckla ett nätverk mellan studievägledare vid landets olika lärosäten

Under knytkalaset avser vi att informera om hur vi har arbetat och våra erfarenheter. Vi visar på hur vi använder webbkameratekniken. I montern ges besökarna möjlighet att själva pröva på och kanske träffa en kollega via vår webbkamera. Vi informerar också om andra projektområden som vi arbetat med i projektet såsom – seminarier och gruppvägledning via videokonferens, streamade informationsfilmer, ljudfiler via e-post, analys av e-postkommunikation samt framtidstankar.

Vi vill inspirera ”Knytkalasbesökarna” till att själva pröva på att använda relevant teknik i sin profession. Vi vill få tillstånd ett samtal med besökaren kring teknik och profession i ett nuläges- och framtidsperspektiv.

Bruk av automatiske tester i læringsprosessen

Presentatör: Jarle Larsen

Automatiserte tester (multiple choice etc.) kan spille en viktig rolle i nettbasert læring. Muligheten for gjenbruk av eksisterende spørsmål og tester vil effektivisere og forenkle lærerens arbeid.

Automatiske tester gir også et fleksibelt læringsmiljø siden studentene kan ta slike tester uavhengig av tid og sted. Denne fleksibiliteten og hurtige tilbakemelding/vurdering kan også være motiverende i læringsprosessen.

Vi har utviklet et webbasert dataverktøy – EVATEST – med omfattende funksjonalitet for å hjelpe læreren i å lage tester på ulike måter, gjenbruke spørsmål og foreta kvalitetssikring. Spørsmålene kan inneholde matematiske tegn og formler. Det kan knyttes eksterne ressurser til spørsmålene.

Gjennom demonstrasjon av EVATEST vil vi vise hvordan automatiserte tester kan brukes pedagogisk på ulike måter og hvordan en ved bruk av innebygget statistikkfunksjonalitet kan evaluere og forbedre testene.

Ved bruk av multiple choice som hele eller deler av en eksamen, vil det være behov for å lage testen i EVATEST, skrive ut testen på papir, for deretter å lese besvarelsene optisk og analysere resultatene i ettertid.
En kombinasjon av automatiserte tester og manuell vurdering kan sikre at prøvetakeren får begrunne svarene slik at hun får vist forståelse samtidig som lærerens rettearbeid blir enklere og raskere. Denne funksjonaliteten skal implementeres i EVATEST.

Polisutbildning på nätet

Presentatör: Anna-Karin Larsson

Polishögskolan erbjuder sedan ett antal år studenter att läsa polisprogrammet på distans. Programmet på distans innehåller samma delkurser som den traditionella närutbildningen. Sedan 2005 erbjuder Polishögskolan också vidareutbildning på distans. Vi tar hjälp av nätet för att öva problematiska situationer och reflektera över eget och andras handlande i olika situationer.

Vi kommer att visa två exempel på hur vi använder nätet i utbildningen. Det första exemplet är en utbildningssituation där ett grovt brott simuleras genom rollspel, och utreds via nätet i realtid. Det andra exemplet är ett interaktivt Case om husrannsakan där studenten får orientera sig i en lägenhet och leta efter narkotika. I båda exemplen övas en verklighetsnära situation samtidigt som studenterna ges möjlighet till reflektion och diskussion.

Casemetoden används för att förbereda blivande poliser för polisyrket och vidareutbilda poliser för kommande utmaningar i yrket. Metodiken tar fasta på studenternas redan befintliga kunskaper och studenterna upptäcker själva vad de behöver kunna för att hantera en viss situation.

Tankeväckande, lärorikt och lustfyllt

Presentatör: Lars Lundström

Ett av de stora problemen med distansutbildningar över nätet är att samtidigt utnyttja distansens möjligheter och överbrygga de problem som sådana utbildningar skapar. Vår grundläggande är att göra kurser som utgår från de möjligheter som detta medium faktiskt kan erbjuda.

Vi visar exempel på hur vi har arbetat med att systematiskt försöka skapa en känsla av gemenskap mellan kursdeltagare, handledare och kursgrupper, med hjälp av materialutformning, uppgifter, information och olika kommunikationsformer.

OpenLMS - utvärdering av lärplattformar från ett interoperabilitetsperspektiv

Presentatör: Ambjörn Naeve

Syfte: openLMS-projektet har utfört en utvärdering av lärandeplattformar baserade på öppen källkod (här kallade “öppna LMS:er”). Utvärderingen har utgått från tre olika perspektiv: teknisk struktur, mjukvarukvalitet och användbarhet (usability). Det övergripande syftet har varit att stödja kostnadseffektiva och kvalitetshöjande samarbetsmetoder för utveckling av öppna LMSer samt främja deras användning på svenska universitet och högskolor.

Den tekniska utvärderingen har fokuserat på förutsättningarna för samverkan (interoperabilitet) mellan olika LMSer, mjukvarukvaliteten har utvärderats med utgångspunkt från mjukvarukvalitetsstandarden ISO-9126, och användbarheten har studerats genom användartester grupperade kring olika användningsfall (use cases).

Metod: Utvärderingen har utförts enligt följande process:
• Finn de initiala teknologikandidater som uppfyller de uppställda begränsningarna.
• Identifiera kriterier/metriker och användningsfall som är användbara för att utvärdera öppna LMSer enligt ovan.
• Utvärdera de initiala teknologikandidaterna med hjälp av de delar av ISO-9126 som är tillämpliga i detta steg.
• Välj ut den bästa tredjedelen av de undersökta LMSerna för vidare utvärdering.
• Utvärdera dessa LMSer enligt vidare kriterier från ISO-9126.
• Välj ut den bästa tredjededlen av dessa för användartestning baserad på olika användningsfall.

De utvalda LMSerna testades dels genom demo-installationer på respektive webbplatser, dels genom att komplilera, installera och konfigurera mjukvaran som hämtades från olika öppna källkodsarkiv (Sourceforge).

Webbadress: http://www.learninglab.uu.se/uu/opensource/index.jsp

Om att anpassa FirstClass...

Presentatör: Charlotte Parsland

Vi vill demonstrera en kursmodul som framtagits för en helt webbaserad 5-kurs i miljökunskap på A-nivån. Som kursplattform används FirstClass, vilken genom ett samarbete mellan IT-tekniker och lärare anpassats för att få en mer lätthanterlig och tilltalande design.

Utmärkande för kursen är att studenterna har så olika bakgrund och erfarenhet. Syftet med studierna varierar också. Detta ställer krav på kursutformningen då man bör ha en teknik som är lättillgänglig men samtidigt ger möjlighet till kunskapsutveckling och utmaning genom att den har flera nivåer eller dimensioner.

Miljön är framtagen i FirstClass, en plattform som används gemensamt på universitetet. Här har vi skapat ett klassrum utformat som en hemsida för att få en samlad struktur och en mer tilltalande form som känns bekant för studenterna. I klassrummet presenteras kursens olika moment som ikoner länkande till deras specifika innehåll samt även de verktyg som behövs för kommunikation, både i grupp och enskilt mellan lärare och student. Man kan kalla det för vårt kursnav.

För att underlätta introduktionen har vi dessutom skapat en enkel webbsida i FC där vi lagt ut information om kursen. Tillsammans med en studieguide blir detta det första studenten möter som ny på kursen.

Virtuella lärmiljöer som redskap för kommunikation och lärande

Presentatör: Agneta Plengiér Gaál & Rose-Marie Kamperin

Föreliggande projekt har beviljats stöd med strategiska medel för utveckling av grundutbildningen vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Projektet syftar till att öka användningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) vid lärarutbildning i undervisning vid campus. Huvudvikten ligger på den interaktiva användningen av tekniken. Projektet förankras i tankar om mångfaldens betydelse, studenternas möjligheter till inflytande och teorier om lärande.

Den bärande idén i projektet är vår föreställning om och erfarenhet av att fysiska möten och virtuella möten i utbildningssammanhang kan berika varandra och därmed lärande, vilket bland annat utvärderas i projektet. Då vi menar att diskussionen berikas av skillnader, har vi medvetet valt att inte handplocka redan övertygade IKT-användare att delta i projektet. Detta har visat sig vara en utgångspunkt med positiva effekter. Flera studenter berättar att de i annat fall hade gått miste om viktiga erfarenheter eftersom de inte skulle ha deltagit i projektet om valet hade varit deras. Kursens mål har uppnåtts och överlag var studenterna nöjda med de kunskaper som projektet hade givit dem med avseende på såväl kursens allmänna innehåll som användningen av IKT. Detta är också kortfattat de slutsatser som kan dras av projektet.

Presentationen som PDF

Nätbaserad video för lärandemiljöer

Presentatör: Birgitta Roos Haraldsson

I montern kan du både se och prova på användning av verktyg för att spela in, redigera och slutproducera video för nätbaserade lärandemiljöer. Du har möjlighet att få prova på arbete med video- eller webbkamera för filmning samt programvaror som Adobe Premiere eller Windows Movie Maker för redigering. Utöver detta får du också möjlighet att ta del av andra produktionsverktyg som kan användas för att integrera video i distansutbildning, som t ex Producer for PowerPoint. Förutom tekniska utmaningar vid produktionen måste också pedagogiska ställningstaganden göras inför användningen video i distansutbildningssammanhang. Utöver de praktiska ”prova på-momenten” har du därför möjlighet att diskutera pedagogiska vinster och utmaningar med video i lärandeperspektiv och även för- och nackdelar med att använda mediet i distansutbildning. Pedagogiska överväganden inför produktionen, planering och anpassning av innehåll tillsammans med tekniska förutsättningar och begränsningar ges också möjlighet att diskutera. För att få en bild av hur en produktion kan se ut visas också exempel på hur IT-universitetet använder sig av video i sina distansutbildningar.

Datoranimeringar för aktivt lärande inom kemi

Presentatör: Elisabeth Saalman

Studenter inom utbildningen till kemiingenjör vid Högskolan i Borås använder ett fritt tillgängligt datorprogram, SimChemistry, för att göra egna datoranimeringar.

Syftet är att studenterna ska visualisera och förklara kemiska koncept genom datoranimeringar som de själva utarbetar och sedan presenterar för varandra och för lärare.

Hypotesen är att studenter som använder datorprogram för att framställa egna animeringar samtidigt fördjupar sin förståelse för viktiga kemiska koncept och att deras lärande därmed underlättas och förbättras. Samtliga studenter, i kurs i ytkemi under hösten 2005, var aktiva vid framställning och presentation av animeringar av valda kemiska koncept inom kursen.

Varje student intervjuades om sin uppfattning om datoranimeringarnas betydelse för lärandet av kemiska koncept i ytkemikursen. Fenomenografisk metod används för att analysera animeringarnas betydelse för lärandet. Analys genomförs av hur användandet av datorprogrammet SimChemistry, som ett aktivt lärandeverktyg, påverkar studenternas uppfattningar om och lärande av vissa kemiska koncept.

Resultaten från hösten 2005 tyder på att studenterna är positiva till användandet av datoranimeringar i sin utbildning. Datoranimeringar kommer att genomföras av studenter även hösten 2006. Samtliga resultat från de två åren kommer att analyseras och ställas samman under senare delen av 2006 för att sedan presenteras i form av rapporter/artiklar under 2007

New Technologies, pedagogical and professional development

Presentatör: Alison Hudson

This work contributes to areas associated with ‘new technologies’ and pedagogical and professional development in the ‘changing university’ setting. Essentially it explores the relationships between learning technologists and academic developers and their role within higher education. These two communities have played major roles in supporting the advancement of learning, teaching and professional development and the use of new technologies in higher education. However, current discourse suggests that challenges and tensions remain regarding both the nature of the roles and the alignment and integration of these roles in university settings.

The work is based on an exploration of existing practices, frameworks and definitions associated with the roles and includes the development of an integrative framework for considering new practices and new relationships in ‘the changing university’.

The following will be will presented:
• an overview of interrelated activity charting the emergence of ‘new professionals’, the advancement of new technologies and factors influencing changes in university practice
• an integrative framework for considering new practices and new relationships in higher education based on an analysis of key characteristics associated with the roles of academic developers and learning technologists
• an overview of the research methodology used in this study.

Presentationen som PDF

Lärarportalen – ett instrument för utveckling av flexibelt lärande

Presentatör: Annika Sällström

Kompetensutveckla dig på dina villkor

Lärarportalen är en webbplats som används av LTU`s lärare för kompetensutveckling när de själva har tid. Här finns bl a kurser i pedagogik, stöd vid kursutveckling och exempel på nya IT-lösningar för kursgenomförande. Portalen innehåller även möjlighet till samverkan och möten on-line med andra lärare.

Webbadress:
http://www.ltu.se/web/lap

Presentationen som PDF

Language teaching on Internet, students’ perspective

Presentatörer: Karina Vamling & Manana Kock Kobaidze

To teach Georgian, a quite complicated language with both agglutination and fusion features, to students sometimes having no background in linguistics is a challenge. Explanation of examples is regularly given at two or three levels (phonetics, morphological structure, lexical and functional meaning). This makes the course comprehensible for students with different skills.

This gave us the idea of using the same principle for making a database for Caucasian languages, which was even more complicated task since the database covers data from four languages.

New course modules have been developed in response to the students' expectations.
Combinations of pictures and audio files give us the opportunity to make exercises (both interactive and non-interactive), where questions as well as feedback are given as audio files. In such exercises verbal feedback is also included as an additional option.

All students who pass the exam get access to the Alumni classroom and retain access to the updated course materials and to our net work.

Both the course and the database are good resources for teaching and research purposes (language teaching, language typology, general linguistics)

The course Demo-version:
http://webzone.imer.mah.se/projects/georgianV04/DEMO/INDEX4.html

Database for Caucasian Languages:
http://webzone.imer.mah.se/projects/georgianV04/DEMO/Database/Search.html

Presentationen som PDF

Medicinsk introduktion 20 poäng

Presentatör: Mona Pettersson

Allmänna upplysningar
Kursen är en fristående distanskurs på halvfart. Den skall göra det möjlig för studerande utanför vårdområdet att inhämta kunskaper om människans normala funktion samt våra vanligaste medicinska sjukdomar.
Kursen drivs via undervisningsplattformen Ping Pong och webbkonferensen Marratech.
Inga obligatoriska träffar ingår.

Pedagogisk grundsyn
Kursens pedagogiska grundsyn är att utifrån diskussioner och problembaserade uppgifter skapa en förståelse för detaljer och samband i människokroppens anatomi, fysiologi och patofysiologi.

Deltagare
I årets kurs är ca 120 studenter antagna. Flertalet från olika delar av Sverige, men deltagare befinner sig bland annat i USA, Bosnien, Malaysia, Dubai, Schweiz och Danmark.

Diskussion och dialog
Kursen bygger på en kontinuerlig kontakt med studenterna. Diskussion och dialog i kursens webbseminarier hjälper studenten att få en fördjupning i svårare frågor och detaljer.
Studenterna träffar lärarna på nätet gruppvis varje vecka. Diskussionsfrågor finns att redogöra för, i samråd med gruppen. Metoderna för webbseminarium är webbkonferens (Marratech) eller chatt (Ping Pong).
Det går också att fortsätta diskutera seminariefrågorna i diskussionsforum. Studenten kan antingen besvara en fråga, kommentera ett tidigare inlägg, eller ställa kompletterande frågor. Respons ges av kurskamrater. Studiegruppen skriver vissa laborationer ihop.

Feedback
Skriftlig feedback ges på de hemlaborationer och duggor som utgör examinationen.

Vetenskaplig träning genom rollspel

Presentatör: Lillemor Nordh

Vårdvetenskap som vetenskapsområde är en kurs som ingår i sjuksköterskeutbildningens andra läsår. Momentet vetenskaplig metod i denna kurs har som syfte att studenten skaffar sig kunskaper om relevanta överväganden i forskningsprocessens olika faser, utökade kunskaper om kvantitativa och kvalitativa metoder, vetenskapliga begrepp och ansatser, forskningsetiska ställningstaganden samt hur forskningsresultat värderas.

I webctplattformen finns miljöer som motsvarar de förutsättningar som forskare har. De villkor som presenteras i dessa miljöer gäller för studenter under detta kursmoment.

Med utgångspunkt från tidigare insamlat material skall ett artikelmanus utvecklas och presenteras i en fiktiv tidskrift, Advanced Studies of Elderly Care and Health Promotion. Riktlinjer för arbetets utformning anges i tidskriften. Genom att korrespondera med editorial board under arbetets gång förs arbetet med artikeln framåt. Tidskriftens editorial board avgör när kvalitén är tillräckligt hög för publicering.

Förutom i kurslitteratur kan forskningsprocessens olika faser studeras i fem videofilmer där forskare vid institutionen intervjuas. Reportrar från ett fiktivt TV-program, Vetenskapsnytt intervjuar.

Studenternas arbeten presenteras slutligen muntligt och med poster under en fiktiv konferens.

Under Netlearning 2006 presenteras kursens hemsida med fokus på tidskriften Advanced Studies of Elderly Care and Health Promotion samt videofilmerna från Vetenskapsnytt.